kollonostalgi

För ett tag sen fick jag ett alldeles nytt magasin i händerna, Horisont. Min farbror Staffan hade skickat det första numret till mig, eftersom det fanns en lång artikel om den fastighet vid Smöjen som jag tillbringade många härliga sommarveckor på. Då var det estniskt sommarkollo (Ojamaa), medans det idag är en ganska förfallen ödegård.

Jag minns massor från de där kollosomrarna 1976-79. Och det roliga är att jag än idag nästan dagligen träffar andra kollobarn, eftersom flera av dem precis som jag har barn på Estniska skolan, eller är lärare där. På min bild från 1978 års kolloolympiad är det liv och rörelse framför tjejernas hus, det hus som även syns i artikeln.

Vi var 4 veckor på kollo, och jag åkte första gången när jag var 10. Då kände jag ingen och kunde i stort sett ingen estniska, men det funkade. Lite skillnad mot Klara som skall åka på estniskt kollo i sommar, 10 dagar och hon har läst estniska i fem år.

Här är två bilder på mej när jag var 13 och hörde till de stora tjejerna. Vi som styrde och ställde och var coolast i världen!

Blogginlägg 67 av 100. #Blogg100