Första kvällen var det ägaren själv som tog hand om oss, Domenico. Han lärde oss göra stenugnsbakad surdegspizza enligt konstens alla regler. Det finns ett sällskap som licensierar restauranger med äkta napolitansk pizza, och det här var en av dem som har den stämpeln. Vi fick också träffa hans gode vän som bjöd på vinprovning.
Nästa dag började med ett besök på en ekologisk buffelfarm, där det framställs mozzarella, ricotta och skinnprodukter. Osten säljs alldeles färsk i butiken och före lunch är allt slut. Kön ringlade lång. Vattenbufflarna är en gång i tiden importerade från Indien. Numera finns det inga i frihet, alla används för mozzarellatillverkning. Och det är mer eller mindre hög kvalitet på farmerna. Tenuta Vannulo sköts med omtanke och produkterna är därefter.
Efter farmbesöket så åkte vi till vingården Marino. Där fick vi titta på vinodlingarna, olivlundarna och själva vintillverkningen. Efter det bjöds vi på en hejdundrande lunch så vi kunde prova de olika vinerna och köpa med oss hem. Jag fastnade framförallt för deras dessertvin, som var väldigt smakrikt. de två druvorna som framförallt finns i Kampanien är den vita Fiano och den röda Aglianico. Väldigt goda båda två, tyvärr är det svårt att få tag på viner därifrån på systemet.
På kvällen blev det en riktig fisk- och skaldjursmiddag. Som sig bör när man bor precis bredvid Medelhavet. Det sköljdes naturligtvis ned med utmärkt vin och efteråt blev vi som ville bjudna på familjens egna grappa. Vårt lilla gäng satt vid ett eget bord i restaurangen hela tiden och ägarfamiljens medlemmar behandlade oss som en del av deras famiglia. Oerhört fint!
Jag shoppade bla mozzarella, som håller sig i rumstemperatur i 4 dagar innan kvaliteten försämras och några flaskor vin. Tillsammans med fikon i choklad, som vi handlade på ytterligare ett av våra besöksmål Santomiele. Här ser ni en nöjd Malena!
Jag kan varmt rekommendera alla kampanienbesökare att ta sig lite mer söderut än Neapel. Agropli är en charmig stad med bra tågförbindelser. Det finns en fin badstrand och i närheten ligger de antika lämningarna Paestum. Och som ni förstår är maten "to die for..."
De andra inläggen om den här resan finns här och här.
Blogginlägg 40 av 100 i #Blogg100.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar