Min lilla kille har lite problem att fungera i gruppsporter, så vi försökte hitta en individuell sport till honom, eftersom vi tycker att det är bra att barnen rör på sig. Då fick jag tips av en instagramkompis Gitta om att det skulle starta barnträning i Naginata. Jag hade ingen aning om vad detta var, men efter att ha läst på lite tyckte jag att det nog skulle passa Erik. Och det gjorde det. Han är inne på sin andra termin och fullkomligt älskar att gå till träningen. Och jag är så tacksam över att det är en inomhussport, när jag ser andra föräldrar dra till fotbollsplanen eller liknande... (Det är ju inte heller fel att det är en helt jämlik sport, där män och kvinnor tävlar på samma villkor.)
"Naginata är namnet på en modern japansk sport och ett gammalt japanskt vapen, ett svärd fäst på en lång stav. Det användes i det medeltida Japan för att bekämpa ryttare och fotfolk. Vissa japanska krigarmunkar specialiserade sig även på detta vapen. Det ersattes så småningom av spjut och musköter.
Med sin mångsidighet, långa räckvidd och inte minst tillgänglighet ansågs vapnet speciellt lämpligt för kvinnor. På så sätt kom naginatan med tiden att bli en symbol för kvinnorna på samma sätt som svärdet var en symbol för de adliga männen.
Idag har naginata, med den gamla stridskonsten som grund, utvecklats till modern fäktsport. På de naginator som används nu för tiden har man ersatt stålklingan med ek och bambu. Sporten tränas och tävlas i förutbestämda mönster eller fritt, där man är skyddad av en rustning. Naginata betonar mer den personliga utveckligen än besegrandet av motståndaren. Etikett, attityd och respekt för varandra är viktiga element i träningen.
Till skillnad från många andra budoarter tränas naginata till stor del av kvinnor. I Sverige och Europa är fördelningen mellan män och kvinnor ungefär lika. I Japan utgör kvinnorna kanske 90%.
Träningen utförs i vit dräkt "keikogi" och vida svarta (eller mörkblå) byxor "Hakama" och med en naginata med skaft i ek och blad av bambu."
Texten är hämtad från Svenska Budo- och kampsportsförbundets hemsida.
Den här gulliga mangabilden på en naginataelev lånade jag från Deviantart.
Blogginlägg 15 av 100. #Blogg100
1 kommentar:
Aldrig hört talas om! Gud vad man lär sig genom att läsa bloggar.
Himla kul att Erik gillar sporten!
Skicka en kommentar