Min tunnelbanebok den här veckan är Viveca Stens debutbok I de lugnaste vatten, som handlar om några mord på Sandhamn. Den är riktigt spännande och dessutom får den mig att bli väldans nostalgisk.
Ett av mordoffren hittas i det gamla missionshuset, som används som annex till Sandhamns värdshus. Där bodde jag och Magnus en mysig hösthelg 2000, när vi firade att vi varit tillsammans i ett år.
Och mycket av handlingen tilldrar sig på den sida av Sandhamn där jag tillbringat ett antal helger, alldeles i början på 90-talet, i Berg Arkitektkontors personalägda fritidshus. Jag var bara tvungen att leta fram lite gamla kort att scanna in. Här syns delar av det gäng som brukade hänga med ut, Kotte, Patrik, jag, Lena och Cor.
Kortet är taget av Åsa, som här syns ro den gamla båten på en tur längs Västerstranden. Å vilka minnen det här väcker, god mat, gott vin, kräftskiva, sånghäften, bastubad, vasaloppstittande, valvaka och långpromender till Trouville.
Dessutom har jag seglat hit med min M22:a Frisco, bla tillsammans med Henrik, då vi löste filosofiska problem på Sandhamns Värdshus pub.
Som sagt, Sandhamn väcker minnen hos mig... Måste nog ta med mig barnen på en utflykt dit!?!
1 kommentar:
Jamen. Har precis läst den. Betyg: Skitbra!!!
Nu är jag nästan klar med Snömannen, Jo Nessbo. Den kan du låna sedan.
//Beate
Skicka en kommentar