miljötänk

Igår kväll var det Earth Hour. Vi släckte förståss lamporna som vanligt. Jag har diskuterat denna handling med ett antal människor och fått påpekanden att det inte hjälper att släcka en timme, eller att det är ett steg tillbaka att vilja släcka och inte kämpa för att fler skall få tillgång till el. Men jag tycker fortfarande att det är en viktig symbolhandling! Dessutom är det mysigt att sitta och läsa roliga böcker i skenet av stearinljus.

Så här skrev Susanna Baltscheffsky i SvD angående Earth Hour, och jag håller fullständigt med:

"Earth hour är givetvis en symbolhandling. Det inser de allra flesta och många har inget emot att stänga av ljuset och de brusande apparaterna en liten stund. Många vill dessutom ta cykeln i stället för bilen och byta till energiglas när villan renoveras.
  På samma sätt som att få tror att tortyr upphör om man skriver på en protestlista, eller att bensinskatten sänks enbart genom att klicka i ett upprop på nätet, förstår folk i allmänhet att det krävs mer än att haka på en kampanj.

  Det intressanta är att denna symboliska åtgärd väcker så mycket motstånd. Är det samma personer blir provocerade nu som på 1990-talet försökte bevisa det förkastliga i att skölja ur tomma mjölkpaket och lämna till återvinningen?

  Räknenissar i stugorna gjorde kalkyler som visade att det var mer miljövänligt att slänga kartongen än att diska den i varmvatten. Det var ett imponerande engagemang för att argumentera emot återvinning av material, men varför?"

Klara har jobbat med miljöfrågor i skolan och var förståss väldigt glad att vi släckte lampan, precis som de hade talat om i skolan. Den här fina handen kom hon hem med i fredags!